Åter igen en typ dikt

Jag äter dig
för att fylla de gapande hålen
Jag äter dig
för att mätta mitt skrikande hjärta
Jag äter dig
för att blodet stillar min törst
Jag äter dig
för att din glöd ska bli min
Jag äter dig
för att dina skrik är som en sång

Du akn aldrig rymma nu'
Du är säker i mitt blod
Vi är en varelse
Tack
Du gav mig din styrka
Haren är nu räven
Frukta vilddjuret

Ännu en typ dikt

Jag drömde en gång
i drömmen fanns det en gammal man
och en ung pojke
Pojken grät
Mannen skrattade
Pojkens hud var brun
Mannens hud var vit


De satt mitt emot varandra
Plötsligt sträckte de ut händerna mot varandra
De tog varandras händer
ett smalt plaströr växte ut från pojkens hand
som trängd ein i mannens arm
Deras blod blandades
Pojken växte sakta
Mannens fårade ansikte gröptes ur
Till sist var det bara ett skelett
och en man som nu skrattade

Jag vaknade av att jag grät
Mina tårar var rosaskimrande
Som om de var blandade av blod
Jag tänker än idag på drömmen
Efter åren har gått, ser jag nu
Mitt blod förtvinar
Mitt skratt börja fallna
Barnens gråt bytts till skratt
Livet är blott en väntan på gråt
På dödens röda tårar

När kampen börjar

När kampen börjar

Clown

Du är tillbaka

Med din dräkt av död

Med din mun grinande av hat

Ditt hår rött av hatets eld

Vad vill du mig igen?

Jag minns dig

När du stirrade på mig från ditt mörka hörn

Du log och sa allt jag inte ville höra

Du vände på allt gott

Hånade min längtan

Tog sönder mina drömmar

Spottade blod i mitt ansikte

Rev upp sår i mitt medvetande

Som ännu inte läckt

Clown

Du är tillbaka än en gång

Jag ska inte lyssna den här gången

Du kan inte nå mig

Du är ett hjärnspöke

Skapat av samhällets förbittrade sinne

Du krymper

Du försvinner

Kom aldrig igen

You only hear the music when your heart begins to break

Sluta

Låt mig få tänka

Jag behöver inte få höra vad ni vill

När jag inte ens hör vad mitt hjärta vill

Stäng igen

De där gapande hålen

Enda gången

Jag hittar mig själv

Är när har mina hörlurar

Där förklaras allt

There's a light that never goes out

Bläck & Själsligt Mord

Tomma konturer

Det är allt jag är

En tomhet

Som ropar på att bli fylld av färger

Kärlek,värme

I en värld av bläck

Finns det några oljefärger?

Jag tror jag fann dig

Bland bläckplumpar och kalla hjärtan

Att jag inte förstod att du fyllde i

De tomma fälten

Du fick min hjärna att gnistra

Mitt hjärta att slå i fyrtakt

Nu är jag ensam igen

Färgen har flagnat

Som rödfärgen på en lada

Korna har ryckt upp mig med rötterna

Bläcket tränger långsamt in

Fyller mitt hjärta

Tills jag förlorar känseln

Kom tillbaka

Rädda mig

Driv ut bläcket med din eld

Bränn bort det med glöden

Nu står jag på knä i den kalla snön

Med The Smiths bön ringande i huvudet

Bläcket rinner ner för min kind

Min blick fokuserar på molnet

Medan orden ringer i mina öron

Please,please,please let me get what i want

Lord knows it would be the first time

Försök till en "dikt"

Bläckblod

Vad vet ni om mig?

Hur kan ni säga att ni kan jag känna vad jag känner?

Ni kalla människor

Vill ni mitt bästa?

Försök då inte att centrera mig

Slösa inte er tid på mig

Gå till de blåblodiga

Vars blod är kallt av bläck

Mitt blod brinner av elden jag känner

Jag kommer aldrig sluta springa

Jag kommer aldrig sluta slåss

Jag kommer slåss för min mor

Jag kommer slåss för min far

Behåll ert bläck

Elden brinner ännu

Nä nu jävlar får jag skärpa mig!

Nu får jag skärpa mig, har ju inte bloggat på skitlänge! Förlåt mig, men jag kan verkligen inte skriva oinspirerad. Inspirationen har det inte direkt varit mycket av på sistone. jag saknar Ydreskolans bildsal, där kom alltid inspirationen på ett eller annat sätt. Längtar verkligen till när ESV börjar, börjar fan få panikångest eller nåt!
Kanske kan min inspirationsbrist bero på att det mesta som har rört sig i mitt huvud har för dte mesta varit politik relaterat? Jag har inte brytt mig om politik något vidare förrän nu. Förut har det varit mest Ahh screw that shit, men nu känner jag att jag måste bry mig. Fan, ungdomar,det e okej ifall ni skiter överhuvudtaget, men snälla, gå och rösta. Rösta inte på nåt litet skitparti som SD eller Pirat, rösta blankt istället. Och om ni ändå väljer att skita i det, klaga då inte på hur Sverige styrs, ni hade en chans att påverka det men eftersom ni inte röstade så är dte ju kört. Visst, det kanske låter hårt,men jag stör på att höra folk som klagar över styret och inte förösker göra nåt åt det.

Jag tror att det är bra att vara åtminstone lite engagerad i politik, att man är medveten om vad partierna står för och vill göra. Så man inte kastar bort sin röst på t.ex SD. Jag har märkt att de som röstar på SD är oftast konservativa pensionärer eller ungdomar som inte har en aning om vad de försöker argumentera för. Jag fasar inför de kommande fyra åren med borgarna + SD, jag förstår verkligen inte hur svenska folket resonerade. De låter borgarpacket fortsätta med deras löften om fler jobb och falska lögner om att de är det nya "arbetarpartiet". De vill privatisera våra sjukhus och göra att folk ska kunna ta vinst på att folk är sjuka. Detta kommer skapa ännu mer klassklyftor för helvete,än en gång kommer de rika bli ännu rikare och arbetarklassen kommer bli fattigare. Så har de mage att säga att sossar/vänster bara klnakar ner på folk som har "lyckats" i livet. Mina föräldrar har slitit med skitjobb hela sina liv för att ge sina barn en framtid, visst nu får jag oss att framstå som megafattiga. Det finns de som har det värre. Men de har aldrig klankat ner på nån som har tjänat pengar och "lyckats".

jag är glad att jag inte föddes i en överklass familj, Vi är working class och kämpar för jämnställdhet. Jag vet att mina åsikter kan framstå lite luddiga, men kolla då in min käre vän Emils blogg, han beskriver dte bättre än jag:http://konstnarskretsen.blogspot.com/

So long

// Maria